Tänk dig en nyanställd på en mindre konsultbyrå. Hon får sammanställa underlag inför ett kundmöte. Arbetet tar en förmiddag. En erfaren kollega läser igenom, påpekar vad som saknas och ber henne kontrollera ett par uppgifter.
Det är en ganska vanlig sorts början på ett yrkesliv. Uppgiften behöver bli gjord, men den ger också den nyanställda en chans att lära sig arbetet. Hon upptäcker vilka uppgifter som går att lita på, vad kunden behöver veta och varför kollegan stryker en slutsats som först verkade rimlig.
Om en AI kan ta fram underlaget på några minuter förändras situationen. Kollegan kan granska resultatet själv. Byrån får arbetet gjort snabbare. Men den behöver också bestämma vad den nya medarbetaren ska få lära sig i stället.
I en ännu inte sakkunniggranskad studie från september 2026 undersöker forskare hur AI påverkar efterfrågan på arbetskraft i 41 länder. I den del av analysen som jämför utländska dotterbolag finner de att andelen juniora medarbetare minskar relativt jämförbara verksamheter efter att företagen börjat använda AI. Förändringen beror främst på att antalet seniora medarbetare växer, snarare än att antalet juniora minskar. Det är alltså inte belägg för att nybörjarjobben generellt har försvunnit. Men resultatet ger anledning att undersöka vilka som får del av företagens nya möjligheter. Studien från Stanford.
Samtidigt kan AI vara särskilt användbar för den som är ny. I en studie av kundsupport fick mindre erfarna medarbetare stora produktivitetsvinster av AI-stöd. Forskarna fann också tecken på lärande. Verktyget kunde göra erfarna kollegors arbetssätt tillgängliga medan arbetet pågick. Generative AI at Work.
Det finns alltså goda skäl att låta nyanställda använda AI. De kan få förklaringar direkt, pröva lösningar och ställa frågor som de annars kanske hade dragit sig för att ställa. En handledare behöver inte avbrytas för varje detalj.
Men arbetsgivaren måste fortfarande ge dem uppgifter och ansvar.
Det är här jag tror att diskussionen behöver bli mer konkret. En chef kan ha goda skäl att automatisera en sammanställning. Det följer inget självklart lärande av att manuellt flytta siffror mellan dokument. Däremot kan det vara värdefullt att själv behöva välja vilka siffror som ska vara med och förklara vad de visar.
Den skillnaden behöver någon tänka igenom när arbetet organiseras om.
I min senaste artikel om skolan skrev jag om hur en färdig inlämning kan säga allt mindre om elevens förståelse. På en arbetsplats uppstår en liknande svårighet. Ett bra underlag visar att uppgiften blivit löst. Det visar inte automatiskt att den nyanställda kan bedöma nästa underlag.
En möjlig arbetsform är att låta nybörjaren göra en egen första bedömning och sedan jämföra med AI:s förslag. Handledningen kan handla om skillnaderna: varför valde systemet den här uppgiften? Vad saknas? Vilken slutsats skulle du själv stå för inför kunden?
Det kräver tid från en erfaren kollega. Den tiden behöver räknas in även när själva produktionen går fortare.
Alla enklare arbetsuppgifter förtjänar inte att bevaras. Men om de tas bort behöver arbetsgivaren kunna svara på hur en oerfaren person ska bli mer självständig. Annars blir tidigare erfarenhet ett allt hårdare krav, samtidigt som färre får möjlighet att skaffa den.
Vi på AE tycker
Arbetsgivare som inför AI bör också planera hur nyanställda ska lära sig yrket. Det behövs uppgifter med verkligt ansvar, handledning och möjlighet att förstå varför ett resultat håller.
Den som söker sitt första jobb ska inte behöva vara färdigutbildad av någon annans arbetsplats.
Johan Hägerström
Chefredaktör och skribent för Artificiell Existens.
